Timsevimse

Idag hade jag planerat lite lydnadsträning med Tim men han var ganska seg i värmen och inte så jätteintresserad så det slutade med ett kort pass med fokus på apporteringen. Han springer ju oftast snällt och hämtar apporten men travar gärna in med den och är lite smått noncharlant i det han gör så idag prövade jag en ny taktik. När Tim apporerat en gång i halvkass tempo så kastade jag apporten på nytt och kommenderade och såg att Tim var lite slarig och lufsade ut så då rejsade jag efter honom och snodde apporten mitt framför nosen på honom. Gissa om han blev paff!!..efter det hade han ett helt annat intresse för apporten och jag avslutade med två vanliga raka apporteringar där han hade fin fart, nogrannt gripande och bra fokus, vilken skillnad! Tim fick även göra en kort platsliggning och några steg fritt följ men jag valde att bryta träningen rätt fort eftersom jag märkte att Tim inte var helt med i värmen och sen vill jag inte pressa honom med tanke på hans muskler. 

Pappa fotade lite medan vi tränade.

Tim vid första apporteringen slött intravandes med apporten...


Jag rusar efter Tim för att sno åt mig apporten och Tim undrar förvånat vad det tagit åt matte....har hon blivit tokig tro?


Men vad gör du med MIN apport matte????


Bäst och skynda sig och ta den innan käringen snor den igen....


Nu blev det minsann fart in med apporten!




Nöjd nu matte?


Det va hon!...attans bollen smiter....


Fick den!


Efter träningen  slog jag följe med pappa bort till konsum där han inhandlade varsin glass åt oss medan jag och Tim satt utanför och väntade på en parkbänk, rätt mysigt!

Får jag smaka lite på din glass matte?....snälla.... (och ja, .bortskämd som han är så fick han självklart smaka lite av både mig och pappa...vaniljglass är gott hälsar Tim...)