Timsevimse

Idag for vi iväg på förmiddagen till Jonas mormor för en fika. Tim älskar att åka dit då han vet att mormor brukar gosa med honom och oftast får han smaka lite gottis. För Inas del var det första gången hon var med dit men det gick över förväntan, hon skällde lite allra först men tystnade fort och tyckte nog det var rätt mysigt att få smaka lite pålägg och annat snask av mormor medan vi åt. Jonas passade på att hjälpa mormor lite med rabatten och att sätta ner några potatisar, han fick en del ovälkommen hjälp av Ina som apporterande potatisar, lerkockor, stenar och annat...lilla busfrö! Efter ett tag låg iallafall hundrana lugnt och stilla medan vi kunde umgås i lugn och ro.

På hemvägen släppte Jonas av mig och Ina i stan där vi träffade Sara med vovvar för en fika i domkyrkoparken. Jag måste säga att jag tycker hundarna var duktiga, visst skällde dom lite och Ina ville gärna fostra Saras yngsta hund Ozzy imellanåt men vi kunde sitta på samma filt och fika med hundrana på varsin sida om oss. Efteråt prommerade vi en bit ihop och hundarna gick riktigt lugnt och fint och vi kunde gå i bredd och prata utan bekymmer. Visserligen fick Ina ha grimma på sig ett tag då hon drog en del i kopplet men hon fann sig snällt och knatade på utan större bekymmer. Jag valde att gå över gamla Linköping och sen genom valla fritidsområde hem så för Inas del blev det en riktig miljöträningsdag då vi tittade på får, hästar, folk, trafik, hundar mm Hon var bra trött när vi kom hem, jobbigt med alla intryck men oerhört nyttig träning för  henne eftersom hon så lätt stressar upp sig och blir låst av omgivningen. Med tanke på att det bara var andra gången jag och Ina var i stan  (första gången var på vardagslydnadskursen i februari) så är jag jättenöjd över hur hon uppförde sig.

Saras fina killar!


Ina ser smått förvirrad ut....inte helt nöjd över att sitta stilla mitt i stan


Här satt vi och fikade och hade det bra på en liten filt ihop med hundarna på varsin sida om oss


På väg hem igenom gamla Linköping kan man pausa på en bänk


Var tvungen att stanna och fota lite, är mysigt att strosa i gamla Linköping




Sen var vi ju tvungna att spana på nåt gulligt....


Små söta lammbebisar som busade runt...


På kvällen la Jonas ett kort spår till mig och Tim här hemma med kort liggtid mest för att han skulle få göra något. (se bilden nedan). Tim tog upp spåret bra och markerade första apporten klockrent, därefter kom de två personer traskandes och Tim blev lite störd och började snurra omkring. Jag valde att släppa på honom på nytt på det ställe där han tappat spåret och då gick det bra igen förutom att han inte markerade apporterna och jag såg dom inte där dom låg heller. Tim hittade iallafall slutet och förutom missen med apporterna jobbade han fint sista biten i spåret..