Promenad i ryd igen
Linnea lyckades fånga Ina i flygande fläng, tror det togs när hon tog en extrarunda bort till stackars Max....
Jaha skulle jag vara hos sig matte...ge mig min boll då....
Bitvis hade hon lite koll...
Söta max som Ina blev lite smått förtjust i....
Sara och Ikaros (som Ina envisas med att skälla på, dom triggar igång varandra...)
Hmm undra vad Frida tittar på där uppe i himlen?
Zumi tränar att stå på bakbenen....
En suddig bild på Ellen och Nelson
Jag blev mest ståendes idag med Ina, smått tankspridd och oinspirerad...
På eftermiddagen ringde Erika mig och vi träffades med Willow och Tim för lite gemensam träning. Tim fick mest träna lätta freestylerörelser, lite platsliggande och kontakt eftersom han ändå ska hållas igång men undvika för mycket belastning. Tim har inte sett Willow på ett tag och det märktes att det tog på hans koncetrationsförmåga att bara vara lugn hos mig och inte springa dit när han var lös för oj vad trött han var när vi kom hem. Är riktigt kul att se Erika och Willow, häftigt med en grandis som kör freestyle med sån glädje och fart med tanke på hennes storlek.
Det märks på Tim att han rör sig bättre nu sen vi började med Rimadylen, han tar ut steget mer bakåt och har mer schvung när han rör sig så då kommer ju tankarna krypandes, hur ont har han egentligen haft och hur länge då? Varför musklar han sig inte och varför har jag inte kännt någon rörelseinskränkning tidigare? Känner mig hemsk som kanske låtit honom gå med smärta en längre tid utan att jag förstått det, min älskade trollunge, jag vill ju bara att han ska må bra! Men han visar ju inget för övrigt, han är alltid glad, pigg och med på allt.... En vecka kvar till veterinärbesöket och tankarna vill inte sluta mala, hur ser framtiden egentligen ut, vad har jag att förvänta mig med Tim? Jag har liksom inte råd att låta honom simma och vara på rehab kontinuerligt så som jag skulle vilja eftersom jag går arbetslös, det måste ju ändå vara rimligt och hållbart i längden.... usch... som sagt mycket tankar just nu.
Oj, vad ni har hunnit med mycket. Massor av aktivitet här minsann. Usch så lata vi känner oss..
Härliga bilder i alla inslag. Vilken fin skog ni verkar ha i närheten också.
Så otroligt ledsamt att du misstänker att Tims höft krånglar igen. Vi håller tummarna!
Jag som gnällde över Saccos hårhög, den kommer dock inte i närheten av Tims:) Fast det det känns som om hela huset är fullt av katt och hundhår i ofantliga mängder nu...
Självklart så rejsar jag i vattnet åt dej också Tim!
Hoppas, hoppas att din onda höft slutar krångla så du kan leva som vanligt igen
Du är fantastisk som upptäckte något överhuvudtaget, jag hade nog aldrig gjort det!
KRAM
vad skönt att se att alla vovvarna är skitiga under magen...
Du ska alldeles säkert inte känna dig hemsk! Du noterar förändringar hos Tim långt tidigare än de flesta andra skulle göra, det är jag säker på.
En annan sak är ju att om smärta känns vid en viss rörelse så undviker man just den rörelsen eller belastningen - och då slipper man ju smärtan. Med Rimadyl behövs inget undvikande.
Men på längre sikt - klart du är orolig. Ett lugnare liv kan också vara glädjefullt, men ONT ska ju en hund inte behöva ha kontinuerligt.
Håller tummar för både dig och Tim!
Kram från mig och nospuss från Kasper!
Usch jag förstår verkligen att du är orolig. Det är inte sällan man önskar man kunde prata med sina hundar så att dom skulle kunna säga till oss var dom har ont och hur mycket. Jag hoppas verkligen ni kan komma fram till något bra hos vet på tisdag, både för din och Tims skull. Som i mycket är ovissheten nästan det värsta.
Massor med kramar från mig och pälsbollarna
Förstår att du oroar dig...Har varit där...
Men jag tycker INTE du ska tänka att du gör något fel, du känner Tim och gör så gott du kan...Det är det enda man kan göra...Hoppas han blir bättre snart...
Jag tycker du redan jobbar bra med Tims träning, det gäller att ta det lugnt och ändå hålla honom aktiverad...Han kunde INTE ha en bättre matte och husse ni!!! NI ÄR TOPPEN!!! Glöm inte det...
Hoppas som föregående att ni kommer fram till något hos vet...Tänker på er.
Kram Gunbritt
Ps. vill du prata med mig så ring!!! (Är ju "hemma" hela dagarna jag med)
Lilla matte, såna tankar kan du nog släppa! Det är ju jättesvårt att veta exakt hur ont en hund har, de kan ju inte alltid förmedla smärta. Helt säkert tror jag inte att Tim gått med stora plågor för du verkar ju vara hur uppmärksam som helst! Bättre koncentrera sej på nuet och glädjas åt att medicinen funkar och att Tim ser bättre ut: Det ordnar sej säkert! Kram till er alla och njut av solen (hoppas den är hos er också)!
Härliga bilder som vanligt! I dag känner jag mig helt ok, tack för omtanken. Jag snavade baklänges över en trälåda när jag höll på att plocka och slog skallen i en bordskant.
Förstår din oro, har också tänkt i dessa banor när det gällde en gammal hund. Det "bästa är" att man ofta förstorar upp saker och ting i tankarna. Hoppas du förstår hur jag menar... Är övertygad om att du gör det allra bästa för Tim!!! Vi håller fortfarande tummarna för att han blir bra.
Kramar från oss!
